Home

copyright 2003-2008 Michael Andersson

 

Odlingsråd

 

 

 

Att lämna odlingsråd är ungefär som att lämna ut ett matrecept till någon, alla tolkar det på olika sätt. Tomatodling utomhus i Sverige är inte speciellt komplicerat så länge jorden är bra. Börja med tidiga sorter om du är ovan att odla tomater på friland. Den information som finns om tomatodling i Sverige, handlar nästan uteslutande om odling i växthus. Tomaten är ingen tropisk växt som gillar hög luftfuktighet och värme. Dom flesta renodlade sorterna trivs bäst i en dagstemperatur mellan 20°C - 25°C. Om det är för varmt blir pollineringen dålig och plantan kan tappa blommorna, är nattemperaturen under 15°C längre perioder så har plantan svårt att sätta frukt.

1926 skrev Sigrid Westfelt i en bok för husmödrar ett stycke om tomatodling i täppan; Man kan ju inte säga att tomatodling i de små täpporna har tagit någon riktig fart ännu. Men själva frukten har på senare tiden blivit så allmänt omtyckt, så det dröjer nog inte länge förrän man i varje liten täppa odlar tomater för husbehov. På södra sidan av en mur eller ett plank kan en liten tomatodling giva riktigt god valuta… Tomater måste beskäras, men åsikterna om sättet att beskära dem äro ganska delade. Ett enkelt sätt är att toppa in plantan så fort 3 à 4 blomklasar äro utvecklade och på varje av dessa endast låta 3 à 4 frukter sitta kvar, fler hinna sällan mogna.

Sorterna som odlades 1926 var ofta storfruktiga och inte speciellt tidiga. Konstigt nog är det samma rekommendationer som lämnas nuförtiden, fast det finns sorter idag som är flera veckor tidigare.

Informationen i trädgårdsbutikerna som på våren säljer små tomatplantor är oftast minimal, tjuvas och behöver inte tjuvas. Har man tur så finns det ett namn på sorten, men ofta står det bara, busktomat, körsbärstomat, bifftomat, Dansk Export, Dansk Export typ mm. Dansk Export som har odlats i Sverige sen 1916 (eller tidigare), kan väl nästan räknas som svensk standard. Plantor som säljs som Dansk Export typ är ofta en något senare Engelsk standardsort som heter Moneymaker. En tidigare sort som kanske skulle vara ett bättre val för Svenska förhållanden är Alicante, som enklast kan beskrivas som en förbättrad Moneymaker.

 

 

Sådd och Förodling

 

Plantera fröna ca 6-8 veckor före beräknad utplantering. Tiden är lite beroende på vad du har för förutsättningar att förodla plantorna och vilka sorter du ska odla. Det är bättre att vänta lite med sådden för att slippa långa rangliga plantor. Jag planterar alltid två frön i varje kruka så plantorna får konkurrera med varandra och sparar den starkaste plantan för vidare odling. Plantera i rena småkrukor, helst fyrkantiga som tar mindre plats. Om du ska plantera många frön kan du odla i plugg, jag använder såna som det har varit små granplantor i. Det är viktigt att jorden är näringsfattig och sållad, tar du jord från trädgårdslandet bör du sterilisera ( i ugnen 40-50 min i 200°C brukar räcka) jorden och gärna blanda i lite finsiktad såjord. Jag använder finsiktad såjord som jag häller lite kokande vatten över, sen blandar jag ca 20 % perlite i jorden.

Tvätta händerna noga ifall du är rökare, tobaken kan smitta fröet med tobaksmosaikvirus mm, fast risken är nog inte så stor med tanke på hur mycket tobaksplantorna blir besprutade. Fyll krukorna med råge och slå dom lätt i bordet för att packa till jorden. Använd något för att göra cm djupa hål för fröet, en sticka, penna eller vad du har hemma. Jag brukar använda ett litet grillspett av trä. Lägg ner fröet i hålet och slå krukan lätt i bordet så fröet blir täckt av jord. Platta helst inte till jorden med fingrarna så jorden blir packad.

När jag sår i plugg jämnar jag till ytan och packar jorden lätt, sen lägger jag fröna direkt på jorden och petar ner dom med en sticka ca ½ cm djupt. Ta en sålåda el liknande och häll i 20-30 gradigt vatten ca 1 cm djupt. Ställ i krukorna med sådden och låt jorden suga åt sig så mycket vatten den behöver. Ta ur krukorna och häll av det vatten som eventuellt är kvar i sålådan och ställ tillbaka krukorna.

 

Om du sår i torvkrukor, försök att ha lite mellanrum mellan krukorna så det blir luftigt. Krukorna är fuktiga hela tiden och står krukorna för tätt och lite svalt är det lätt att dom börjar mögla. Vanligast är det nog att det börjar växa mossa på krukorna. Står krukorna för varmt torkar dom fort och suger vatten från jorden som lätt torkar ut. Det kan vara lite svårt att hålla en jämn fuktighet, ofta blir det för blött eller för torrt i jorden. Står krukorna glest i en sålåda på ett ljust ställe (inte i direkt solsken i söderläge) och duschas ibland så brukar det inte vara några större problem med sådden. Om du har sådden på fönsterbrädan i söderläge, skydda gärna sådden med en tunn gardin eller fäll ner persiennerna.

Placera sådden ljust i vanlig rumstemperatur någonstans där du har plats, undvik helst direkt solsken. Om fönsterbrädan är den enda plats du har, använd inte någon form av täckning som lock, plastpåsar mm. På dagen när det är varmt och solen skiner på sålådan bildas det kondens under täckningen, och glömmer du att lufta ordentligt så har du en perfekt grogrund för mögel när det blir mörkt och svalt under natten. Hela sådden kan på några dagar bli nästan helt täckt med vitt mögel. Vattna helst underifrån tills hjärtbladen har kommit upp, för att undvika att packa ihop jorden för mycket, använd hellre en duschflaska om ytan börjar torka ut.

Har du ett gammalt akvarium som står och skräpar nånstans så har du ett perfekt mini växthus med både undervärme och belysning. Bra för frösådden, speciellt chili som behöver en hög temperatur för att gro bra, och helt perfekt för att få sticklingar att rota sig. Rengör akvariet och lägg värmestaven (eller vad den nu heter) i botten på akvariet, fyll på med ett jämt lager ren sand så det står ca 3-4 cm över värmestaven. Fyll på med kokt avsvalnat vatten så det står ca 1 cm under ytan med sand. Ställ i krukorna med sådden och sätt på värmen. Lysrörsarmaturen till akvarium har ofta en matt yta som reflekterar dåligt, måla reflektorn med en blank vit färg, eller ta ett vanligt limstift och limma fast folie (blanka sidan ut).

Om du väljer att odla tomatplantorna vidare i akvariet, ställ det ljust, stäng av undervärmen och köp en jordad timer så slipper du springa och tända och släcka ljuset. Ställ timern så lyset är på från ca 06.00- 07.00 till 22.00-23.00 så utvecklar sig plantorna bra. Låt inte ljuset stå på under natten, plantorna behöver sin nattvila precis som du. En del rekommenderar att blanda i några småbitar träkol i sanden för att slippa alger som kan börja växa på glaset. Om du istället ska rota sticklingar så låter du undervärmen vara på.

 
 

Vanliga problem med sådden

 
 

Dom vanligaste orsakerna till att fröna inte gror eller gror dåligt beror nästan aldrig på tomatfröna; om du använder vanlig siktad såjord så är den vanligaste orsaken ofta för mycket vatten. Såjorden består mest av torv som binder mycket vatten. Har du ingen avrinning under krukorna är det lätt att jorden blir vattensjuk om du vattnar för mycket, står dessutom krukorna kallt är det lätt att fröna ruttnar. Liknande sak kan hända om du använder en sålåda med lock på som står i direkt solsken i söderläge. När solen skiner på lådan kan det bli riktigt varmt under locket, även om tomatfrön klarar det mesta så kan det bli för varmt och fuktigt även för dom. Ofta gror fröna men roten på grodden ruttnar lätt om du inte luftar ordentligt.

En annan orsak kan vara den helt motsatta, du planterar fröna och vattnar lagom och ställer sådden varmt på t.ex. fönsterbrädan (utan täckning). Har du planterat i torv och glömmer att vattna så kan jordklumpen dra ihop sig och bli ganska hård, har fröna grott så kan roten torka och grodden dör. Men ofta har inte själva fröet blivit tillräckligt uppmjukat, hjärtbladen kan inte frigöra sig från det hårda fröskalet och plantan toppar sig själv. Om du ser att fröskalet sitter kvar när plantan börjar titta upp, ställ sådden lite svalare och duscha sådden lätt några gånger om dagen. Det brukar hjälpa, ev måste du försiktigt försöka pilla bort fröskalet själv så hjärtbladen kommer ut. Det kan fungera om du trycker lätt på kortsidorna av fröet.

Har du sått i jord från trädgården som inte har blivit steriliserad kan orsakerna vara många. Förutom ovanstående så kan du ha fått med dig en massa puppor och larver mm som övervintrar i jorden och normalt inte gör någon större skada ute i trädgården. Jorden kan vara smittad av någon svampsjukdom som angriper rothalsarna mm… Även om inte dom små groddplantorna blir angripna så kan plantorna när dom har växt upp lite bli angripna av skadedjur. Sterilisera jorden från trädgården så slipper du eventuella problem senare i förodlingen som orsakas av jorden.

Använd inte gammal blomjord att så i, speciellt inte om du har vattnat blommorna med flytande gödselmedel under lång tid. Jorden kan innehålla en massa saltrester från gödselmedlet, det kan verka som gift på groddplantorna som får svårt att växa till sig. Snåla inte med såjorden om du vill ha friska plantor.

 

 
 

Omplantering

 
 

Nu när plantorna har börjat växa ska dom ställas svalt och så ljust som möjligt för att förhindra att dom ränner. Är det fönsterbrädan som gäller så stäng av elementet eller skruva ner värmen lite. Försök att hålla en jämn temperatur under 18°C så trivs plantorna bra. Vattna försiktigt och ge helst ingen näring till plantorna. Jag brukar låta plantorna utveckla två bladpar innan jag planterar om dom, då är dom lite kraftigare och lättare att handskas med.

Om du har sått fröna direkt i en sålåda, såram stor kruka mm, så är det bättre att plantera om när småplantorna har utvecklat ett bladpar, för att störa rötterna så lite som möjligt. Om plantorna står för tätt och får växa för länge, så kan rötterna börja växa in i varandra och plantorna kan bli lite svåra att dela utan att skada plantan.

Dags för omplantering. Nu behöver plantorna kraftigare jord, trädgårdsbutiken och stormarknaderna har ofta planteringsjord i större förpackningar. Välj gärna en sort med små lecakulor i, eller en jord som är godkänd för ekologisk odling. Det brukar finnas jord med tillsatt kompost. Rosjord brukar vara av bra kvalitet. Köp en stor påse, det går alltid åt mer jord än beräknat, får du jord över så kan du passa på och plantera om blommorna på fönsterbrädan. Om du blandar i jord/kompost från trädgården, glöm inte att sterilisera den. Risken är stor att du får med dig en massa skadedjur i jorden som vaknar till liv när dom kommer in i värmen. Får du inte plats med jorden i ugnen, lägg jorden i en tioliters hink och häll på kokande vatten, 1-1½ liter brukar räcka. Häll inte på för mycket vatten så jorden blir smetig, jorden ska vara luftig.

Jag föredrar fyrkantiga djupa krukor före runda för dom tar mindre plats. Mina krukor tar alltid slut, så jag använder mig av mjölkpaket för att plantera dom sorter som kräver mest utrymme. Mjölkpaket är perfekta, dom tar inte stor plats och plantan kan växa däri tills det är dags för utplantering. Jag brukar inte göra hål ibotten av mjölkpaketen, det blir bara ett onödigt slabbande när man flyttar dom.

Om du har odlat direkt i sålådan; fyll krukan nästan upp till kanten, gör ett hål i mitten som är så djupt att plantan kommer några cm djupare än den växte tidigare. Gör gärna i ordning alla krukor med jord som du behöver så sparar du en massa tid. Använd en vanlig gaffel för att flytta plantorna så slipper du ta i dom, om du måste ta i plantan, ta löst i ett blad inte i stammen för den skadas lätt. Stoppa ner plantan i hålet du gjorde tidigare, packa jorden lätt runt plantan så alla rötter får bra kontakt med jorden. Fyll på mer jord om det behövs och slå krukan lätt i bordet för att packa jorden lite mer.

Odlar du i kruka från början är det mycket enklare att plantera om plantorna. Jag fyller på knappt halva mjölkpaketet med jord, vänder upp och ned på krukan, trycker ut rotklumpen i handen och stoppar ner den, sen är det bara att fylla på jord och vattna lite. Fyll inte på för mycket jord i paketen då blir det svårt att vattna utan att det rinner över. Det är bra om det är 2-3 cm kvar från jordytan till kanten. Jag brukar plantera så pass djupt att jorden når strax under hjärtbladen.

Vattna med vanligt rumstempererat vatten, ge inget gödningsmedel, det finns tillräckligt i köpjorden. Vänta en vecka eller två innan du ger plantan någon form av gödningsmedel. Jag brukar ge en svag dos av Bio Bact då och då, längre fram tar jag lite svagt gödselvatten (två nävar hönsgödsel i en tioliters hink) som jag vattnar med. Det luktar inte så mycket, men låt hinken stå ute. Vilken sorts gödselmedel du än använder så välj en med lite kväve i, har du för mycket kväve så är det lätt att plantan ränner, välj hellre ett gödselmedel med hög halt av kalium. Det finns färdiga gödselblandningar för tomater, prata med din trädgårdsbutik. Vad du ska sträva efter är låga kraftiga plantor med bra rotsystem.

 

 
 

Förodling

 
 

Nu gäller det att hitta en bra placering för plantorna att växa vidare på. Du har kanske ett ljust burspråk, inglasad balkong, glasveranda el liknande. Men oftast är det väl på fönsterbrädan som plantorna hamnar. Odlar du på fönsterbrädan så kan det vara en bra ide att investera i en lysrörsarmatur (med reflektor) som du kan hänga ovanför plantorna. Det finns bra armaturer som är gjorda för plantuppdragning, en med två st 36 W lysrör brukar kosta omkring 700-800 kr i Sverige.

Det är en hel vetenskap det här med ljus som man inte blir klok på. Vill du veta mer så läs på lampan du har vem som har tillverkat den, sen går du in på tillverkarens hemsida, det brukar finnas bra information där.

Lysrör har rätt färgspektrum (synligt och osynligt ljus, långvågigt och kortvågigt, UVA-UVB) som växterna behöver för att utvecklas bra. Om du använder varmvita eller kallvita lysrör har ingen större betydelse om du under kort tid odlar på fönsterbrädan, odlar du inne i rummet rekommenderar många att använda kallvita lysrör. Det finns många sorters "vanliga" lysrör med olika färgspektrum, men som hobbyodlare är du ganska begränsad till butikernas utbud som mest består av varmvita lysrör. En del butiker säljer speciella lysrör som är anpassade till plantuppdragning, det finns lite olika sorter och den ena ska vara bättre än den andra, i slutändan så är det nog mest en kostnadsfråga vilka rör man använder.

Två st 36 W lysrör ger ett bra tillskott av ljus, ca 6000 lumen (ljusmängd). Lysrören har en brinntid på ca 10 000 timmar, så du kan använda samma rör i många år innan det är dags att byta. Det finns armaturer som är något längre med 58 W lysrör som avger ca 10 000 lumen, men det är inte många affärer som har 58 W lysrör i det vanliga sortimentet. Armaturerna brukar finnas i butiker som säljer tillbehör till växthus. Har du ingen i närheten, prata med din lokala trädgårds butik eller handelsträdgård, dom borde kunna hjälpa dig. Det går naturligtvis bra med vilken lysrörsarmatur som helst.

Det ska naturligtvis inte kosta skjortan att vara hobbyodlare. Kontor, affärer mm byter ut sina armaturer då och då, ofta kastas dom eller hamnar i nåt lager nånstans och samlar damm. Fråga runt lite så kanske du har tur att hitta några armaturer billigt som det bara behövs byta lysrör i.

Uppfinningsrikedomen är ganska stor när det gäller att förodla mycket på liten yta. Ett sätt är att köpa en billig lagerhylla eller bokhylla som består av reglar och hyllplan som du skruvar ihop själv. Fäst armaturen/armaturerna på undersidan på varje hyllplan och reglera höjden till plantorna genom att höja eller sänka hyllorna. En jordad skarvsladd som är kopplad till en jordad timer kan vara en bra ide, om du vill slippa att tända och släcka armaturerna hela tiden.

Vanliga avlånga sålådor är bra att odla i, använd gärna det genomskinliga locket också. Lådorna har smala upphöjningar i botten så överflödigt vatten kan rinna ut ur krukorna. När roten växer ut ur krukan så kommer den i kontakt med luft och torkar, roten grenar sig bättre inne i krukan och det blir en bra rotklump. Använder du någon form av bevattningsmatta så växer mycket av rotsystemet ut ur krukan, det blir svårt att omskola plantorna utan att förstöra en massa rötter. Plantan blir störd och tar lite längre tid på sig att börja växa efter omplanteringen. I kommersiell odling av tomatplantor för försäljning så använder man sig ofta av speciella tomatkrukor som nästan är helt öppna i botten. Plantorna får vatten och näring underifrån via bevattningsmattor eller liknande. Det är lite löpande band teknik i sån odling och i större odlingar så sköts det mesta automatiskt.

Om du inte har någon armatur, använd inte vanliga glödlampor som tillskott, dom avger mer värme än ljus och har helt fel färgspektrum (avger för mycket rött ljus). Du kan få helt motsatt effekt av värmen och ljuset från glödlamporna, istället för låga stadiga plantor kan du få långa rangliga plantor, det är bättre att försöka sänka värmen lite. Det är samma sak med lila såkallade växtlampor, den enda nytta dom gör är att plantorna får en bättre färg så länge lampan är tänd. Om du sänker värmen så sjunker aktiviteten i jorden (mikrolivet) och plantans näringsupptagning blir bättre balanserat mot ljuset. Du slipper onormal tillväxt som orsakas av för hög värme och för lite ljus.

Har du eller tänker du köpa en armatur, byt gärna ut ett av lysrören mot ett Verilux lysrör, dom flesta välsorterade zooaffärer brukar sälja dom. Verilux har längre brinntid än vanliga lysrör och ett ljusspektrum som är perfekt för plantuppdragning. Veriluxrör används ofta till terrarium för att belysa reptiler med ett ljus som liknar dagsljuset. Häng upp armaturen ca 30 cm ovanför plantorna, odlar du inne i rummet kan du hänga armaturen lite närmare. Häng upp armaturen i kedjor som är lätta att höja och sänka. Koppla gärna armaturen till en timer, från 6-7 på morgonen till 10-11 på kvällen ger ett bra resultat. Vattna måttligt och ge svag näringslösning till plantorna. Vattna gärna lite för lite än för mycket. Kontrollera plantorna då och då så dom inte har fått ohyra på sig.

Funderar du på att dra upp en massa plantor finns det andra armaturer med kvicksilverlampor, högtrycksnatrium mm. Men dom drar en massa ström, avger ganska mycket värme och väger mycket. Ljuset är mycket bländande och det är inget ljus som är trevligt att ha inomhus. Utbudet på bra armaturer i Sverige är mycket begränsat för hobbyodlare. Holland som är en av dom bästa i världen på odling under artificiellt ljus har ett enormt utbud på bra armaturer. Där kan du bl.a. välja form på reflektorn efter odlingsyta, färgspektrum på lamporna mm mm.

Odlar du inne i rummet; försök att ha en reflekterande vit yta på någon sida om plantorna. Använd inte speglar, en vit bakgrund el folie reflekterar ljuset bättre än speglar som suger åt sig en del av ljuset. Gör gärna ett experiment själv för att se vilken bakgrund som reflekterar bäst. Köp en luxmätare, eller du kanske kan låna/hyra en av en fotograf. Sen är det bara att sätta igång att mäta.

Längden mellan plantorna och lysrörsarmaturen är helt beroende på vad du har för sorts armatur. Har du en armatur med reflektor som är framtagen för att ge tillskottsljus till småplantor: Odlar du på fönsterkarmen, ca 15 - 20 cm när plantorna börjar titta upp ur jorden, efter omplantering räcker det med ca 30 - 35 cm. Odlar du inne i rummet, ca 10-15 cm när plantorna är små, efter omplantering, ca 25 -30 cm. Häng inte armaturerna för nära om du har flera stycken som belyser ett större område, ca 40 cm är lagom.

Använder du en armatur utan reflektor eller en där lysröret sitter naket (såna som brukar sitta över diskbänken) så kan du hänga dom ca 5 - 10 cm närmare (var lite försiktig med armaturer som inte är godkända för fuktig miljö). Samma sak om du har lysrör som börjar bli lite gamla. Lysrör som börjar bli lite gamla ger sämre ljus från kanterna och inåt. Du ser lätt om lysröret börjar bli gammalt, ofta brukar dom mörkna lite i kanterna också.

Jag drar upp några tusen tomatplantor varje år. Jag har lysrörsarmaturer med en blandning av varmvita rör som ska ge 30% mer ljus och Verilux lysrör. Jag har några armaturer med kvicksilverlampor också som jag använder tillsammans med lysrören efter omplantering. Tycker du att det inte räcker med bara lysrörsarmatur och funderar på att köpa någon annan armatur. Börja gärna med en armatur för kvicksilverlampor (högtrycksnatriumlampor avger mycket värme och är ganska tunga). Det finns armaturer från 125W och uppåt. Kvicksilverlamporna är mycket billigare i inköp än t.ex. högtrycksnatriumlampor.

Ska du dra upp plantor i ett hobbyväxthus så är nog en armatur med högtrycksnatriumlampa bättre, det finns speciella lampor för växter (mera blått ljus), vanliga högtrycksnatriumlampor avger ett ganska gult sken, dom används ofta utomhus för att lysa upp t.ex. en parkering. En armatur med en 400W lampa räcker för ett normalstort hobbyväxthus. Har du värme i växthuset och vill förlänga säsongen på hösten så är nog en armatur med en 1000W lampa bättre eller två stycken 400W armaturer. Funderar du på att odla i garaget, källaren, glasverandan... under vintern så är nog 1-2 mindre armaturer bättre tillsammans med lysrörsarmaturer som mellanbelysning mellan odlingarna.


 
 

Vanliga problem under förodlingen

 
 

Plantan bara dör, bladen gulnar, bladen får bruna kanter… osv. Först och främst, undvik en olämplig miljö för plantorna. Undvik nymålade rum, ett fruktfat nära plantorna som avger etylengas, värst är bananer och äpplen, mm. Finns det inte plats för småplantorna ställer en del dom i t.ex. grovköket, garaget, källaren mm.

I grovköket finns det ofta en tvättmaskin, torkskåp och ofta en massa rengöringsmedel mm som kan avge gaser som inte är så lämpliga för små plantor. Temperaturen och luftfuktigheten ändrar sig varje gång t.ex. tvättmaskinen används. Det kan vara svårt att hålla en sval jämn temperatur och risken är stor att plantorna ränner.

Ett garage som odlingsplats är inte den mest lämpliga platsen för små plantor. Varje gång garagedörren öppnas för bilen så hamnar plantorna i drag, och är det kallt ute så sjunker temperaturen snabbt i garaget. Ofta så finns det oljeflaskor och liknande som kan avge gaser som inte är så bra för plantorna. Använder du garaget till annat än att parkera bilen i, så kan det var ett bra ställe att förodla på.

Odlar du i en kallkällare där temperaturen är konstant under 15ºC är risken stor för mögel och svampangrepp, ställ in en fläkt som torkar ur luften lite. Om det är ända stället du kan odla på, använd ren porös jord och var försiktig med vattningen.

Den vanligaste orsaken till problem under förodlingen är helt enkelt för mycket vatten. Efter omplantering är det bättre att vattna lite då och då, tills rötterna har etablerat sig i den nya krukan. Rötterna behöver syre så det är bra om jordklumpen får torka ut ibland. Vattnar du för mycket och har dålig avrinning mår plantan inte bra och får sämre motståndskraft mot sjukdomar.

Är jorden fuktig hela tiden och dessutom packad, är det vanligt att jorden invaderas av hoppstjärtar, som verkar komma från ingenstans. Dom kan föröka sig ganska snabbt och livnär sig på unga rötter och ibland även stamdelar. Plantan får svårt att etablera sig. Hoppstjärtar bruka försvinna av sig själv om jorden får torka ur och hålls ganska torr en tid med försiktig vattning. Har du tagit jord utifrån, då kan du ha fått med dig en massa mygglarver i jorden som kalasar på rötterna. Är jorden lite vattensjuk kan det hända att mygglarverna kan bita av stammen vid jordytan.

Odlar du i liten kruka för länge eller bara i torv kan plantan få bristsjukdomar. Oftast är det brist på mineraler i jorden, plantans blad börjar att gulna mm. Det räcker oftast att plantera om i bra jord. En del sprutar bladen med Ramlösa och säger att det hjälper. Blanda gärna i lite Algomin i jorden, helst den vanliga sorten i pulverform så får du friskare plantor. Odlar du i torv kan du behöva tillsätta lite kalk med tillsatt magnesium, dolomitkalk är bra.

Har plantorna växt en bit in i rummet och ställs i gassande sol i söderläge, då är risken stor att bladen bränns av solen. Är jorden torr är risken ännu större att bladen bränns. Ofta syns det inte förräns dagen efter att bladen är brända. Då är det redan försent, bladen får bruna torra fläckar. Plantan brukar klara sig utan problem om den skuggas lite. Har det varit mycket torrt i krukan kan det hända att toppen bränns sönder. Om det är en sort som ska tjuvas kanske du måste låta en ny huvudstam växa fram. Välj inte ett av skotten i toppen på plantan, första blomklasen kan komma ganska högt upp på plantan. Sidoskotten längre ner på plantan har mycket bättre växtkraft, tjuva alla andra skott och låt ett av dom nedre skotten växa fram.

Om bladen på plantan börjar bli bruna i kanten kan den ha fått för mycket gödning. Det är lätt att tänka att om plantan får dubbel dos gödning så växer den dubbelt så snabbt. Övergödsla inte plantan om jorden är torr, rötterna kan brännas av gödselmedlet. Vanligt flytande gödselmedel är anpassat till krukväxters behov av gödning och inte för tomatplantor. Flytande näringsmedel för krukväxter innehåller för mycket (N) Kväve, för lite (P) Fosfor och alldeles för lite (K) Kalium för tomatplantor. Dom billigaste flytande gödselmedlen innehåller bara NPK och inga mineraler som tomatplantan behöver. Ett typiskt NPK-värde på vanlig blomstergödnig kan vara t.ex. 7-3-6. Tomatplantor behöver ett NPK-värde som mer liknar 10-20-20 (det här är bara ett exempel) för att utvecklas bra, dom behöver ha en bra balans med mineraler i jorden också.

Använder du bara flytande gödselmedel så växer tomatplantan visserligen bra, bladen blir grönare och plantan skjuter i höjden. Vad som händer är att plantan producerar mer grönmassa (blad) och blomningen blir försenad. Precis som potatisen vill tomatplantan ha lite kväve. Ger du potatisen för mycket kvävegödsel växer blasten snabbt och ser jättefin ut, ofta med över en meter höga stänglar, men under jorden blir det bara småpotatisar. Om du använder flytande gödselmedel, välj en av bra kvalitet och ge halva den rekommenderade dosen.

Skadedjur kommer oftast från nyinköpta plantor, spinn och vita flygare är vanligt. Vita flygare håller sig oftast till en planta och gör ingen större skada på plantan. Om det är många kan du spruta plantan med lite iskallt vatten, så blir du kanske av med hälften, samma sak om plantan har blivit invaderad av bladlöss. Vita flygare försvinner oftast av sig själv så fort plantan kommer ut i lite blåst. Det är värre om du har plantorna i växthus, då kanske du måste bespruta plantorna för att få bort dom.

Spinnkvalster förökar sig sakta om plantorna står svalt under 18°, står plantorna varmt kan dom föröka sig otroligt fort. Dom suger ur bladen som blir vitaktiga och täcks med fina nät av spunna trådar. Spinn är oftast inget större problem på tomatplantor, ofta väljer dom någon annan planta att angripa. Vid frilandsodling är angreppen av spinn inget stort problem. Vid växthusodling verkar spinnangrepp vara ett konstant problem för många odlare. Ett ekologiskt alternativ kan vara att köpa små rovkvalster som livnär sig på spinn. Det går oftast bra att beställa dom i trädgårdsbutiken. Dom levereras för det mesta i en liten tub som ska hängas upp inne i växthuset.

 

 
 

Avhärdning

 
 

När temperaturen utomhus börjar stiga över 10°C dagtid (iskuggan), ut med plantorna. Ju tidigare du börjar vänja plantorna vid utomhusklimatet och solen desto bättre. Börja med att ställa ut plantorna på balkongen ett par timmar varje dag. Öst eller Västläge är bäst. Har du söderläge med stark sol, försök att skugga plantorna lite den första veckan, om solen skiner för starkt på plantorna kan dom få värmeskador på bladen. Förodlar du på inglasad balkong eller uterum så är det bara att dra isär skjutdörrarna lite. Om det blåser lite är det bara bra, bladen blir lite kraftigare och stammarna blir lite vedartade och stadiga.

Efter en vecka kan du låta plantorna stå ute lite längre om vädret är bra. Öka tiden ½ -1 timme om dan under en veckas tid. Ställ helst inte plantorna direkt på kall betong, lägg en bit kartong under lådorna som du har krukorna i så blir inte jorden så kall. Har du inga sålådor kan du använda vanliga serveringsbrickor. Plasta brickorna om dom är i trä, enklast att stoppa in dom i en svart soppsäck, vik in kanterna under brickan och fäst med lite bred tejp. Har du redan planterat plantorna i lite större krukor och det blir lite ostadigt när du flyttar plantorna in och ut, då kan en bananlåda vara bra. Skär av kanten lite på bananlådan så kanten går ca 5 cm över krukorna. Lägg helst en extra bit kartong i botten på lådorna så blir det stadigare.

Om vädret är bra så kan du låta plantorna stå ute hela dagarna. Vårsolen är ganska stark, kontrollera plantorna så inte bladen får brännskador. Är bladen ljusa och tunna bör du skugga plantan lite när det är som varmast. Alla nya blad som kommer klarar solen utan problem. Står plantorna tätt så skyddas dom undre bladen ganska bra mot solen. Ställ plantorna lite glesare vartefter dom växer till sig.

Det här är värsta tiden för plantorna, dom står svalt på dagarna och kommer in under natten i högre värme. Risken är stor att dom ränner om temperaturen inne är för hög. Det är bra om dom står ljust när solen går upp, gärna med tillskottsbelysning. Nu kan du låta plantorna stå ute längre på kvällarna och när det inte är någon risk för nattfrost kan du låta dom stå ute hela dygnet. Kolla termometern och lyssna på väderleksrapporten så du inte blir överraskad av en frostnatt. Ta in plantorna om temperaturen går under 5°C eller om dom varnar för nattfrost på väderleksrapporten. Täck gärna plantorna under natten med fiberduk den första tiden, temperaturen kan skifta snabbt.

 

 

Jordbearbetning

 

Det viktigaste vid odling av tomater på friland är jorden. Tomatplantor trivs bäst i en levande lucker jord med mycket välbrunnen kompost iblandad. Undvik hushållskompost med en massa matrester i. Kompostjord (humus) innehåller inte så mycket näring (NPK) om inte komposten är lagd med t.ex. hästgödsel. Humusen behövs för ett aktivt mikroliv i jorden, och tillför mikronäringsämnen som mangan, bor, koppar mm som plantan behöver för att utvecklas bra. Jorden behöver också ett tillskott av kalk, gärna en sort med tillsatt magnesium.

PH värdet bör ligga vid ca 6.1 - 6.3 vid täckodling och ca 6.5 - 6.8 vid vanlig odling. Täckodling är att föredra vid tomatodling, det hindrar vattnet från att dunsta för fort och hjälper jorden att hålla en jämn fuktighet som tomatplantor tycker om, och det håller en massa ogräs borta. Täckningen hindrar också att jord stänker upp på bladen vid kraftigt regn eller när du vattnar plantorna. Många av sjukdomarna som en tomatplanta kan råka ut för är jordbundna.

Jag odlar ekologiskt, biologiskt, giftfritt mm, det finns många namn på giftfri odling. Jag använder nästan bara material från växtriket i min odling. Jag undviker att använda slakteriavfall som är tillåtet i kontrollerade ekologiska odlingar. Blodmjöl och benmjöl mm som sprids ut på jorden drar ofta till sig skadedjur, det passar nog bättre att blanda i komposten. Man behöver inte vara någon fanatiker eller ha någon speciell livsfilosofi för att odla ekologiskt och tar naturen över så sköter den det själv. Jag tycker det är ett bra sätt att odla på, jorden är frisk och levande med en bra motståndskraft mot sjukdomar.

För att ha en någorlunda bra balans i jorden bör det efter skörden tillsättas minst dubbelt så mycket grönmassa mot det som har skördats. Det räcker inte med att gräva ner lite blast här och där eller att sprida ut en säck hästgödsel på 100 m². Visst växer det bra om man tillsätter Blå korn som många gör, men jorden utarmas och dör gradvis i brist på humus, och blir till slut en ganska trist livlös jord som det inte är speciellt roligt att odla i. Jorden får svårt att hålla kvar fuktigheten, maskarna försvinner när dom inte längre har något att äta och jorden får minskad motståndskraft mot sjukdomar.

Tomater föredrar naturlig gödsel framför konstgödsel, och framförallt så smakar dom bättre när dom odlas på friland i levande jord. Gödslas tomatplantorna med extra kväve så blir skörden något större men tomaterna smakar något sämre och blir lite vattniga. Tomater som odlas i växthus växer lite fortare och kräver lite mer kvävegödsel för att utvecklas bra, i växthuset har plantan oftast begränsat utrymme för rötterna och behöver mer näring. Dom flesta hobbyodlare som odlar för husbehov vill ha kvalitet istället för kvantitet.

En bra början för att förbättra jorden är att anlägga odlingssängar. I en odlingssäng är det lite enklare att förbättra jorden, och det som tillsätts i jordförbättringssyfte hamnar där det gör som mest nytta. Många odlare gräver upp hela landet på hösten och grundgödslar sen på våren hela landet. Det är lite som att elda för kråkorna, att slösa med gödsel och kompost där det ska bli gångar mellan såraderna gynnar bara ogräset.

 

 
 

Odlingssängar

 
 

Jag odlar i upphöjda odlingsbäddar som är djupgrävda med träramar runt bäddarna. Matjordslagret i ett trädgårdsland är ofta inte speciellt djupt och behöver oftast förbättras. Börja med att märka ut var du ska ha bäddarna. Slå ner en pinne i varje hörn på bädden, dra ett snöre runt bädden i marknivå så är det enklare att få jämnstora bäddar. Om du ska odla tomater i enkelrader är det bäst med bäddar som går från Öst till Väst, ca 40 - 50 cm breda bäddar är lagom. Gör du bäddarna från Norr till Söder så bör dom vara minst ca 100 - 120 cm breda. Då kan du plantera 2 rader med tomater med ca 35 - 40 cm mellan raderna. Har du flera bäddar på rad, försök att ha ett mellanrum på minst 50 cm, så inte plantorna skuggar varandra för mycket. Det bör vara ca en meter mellan dubbla tomatrader om det är höga sorter som behöver tjuvas.

När du har markerat var bäddarna ska ligga så är det bara att börja gräva. Hur djupt det ska grävas beror lite på vad du har för grund som jorden vilar på, och hur mycket tid du vill lägga ner på bädden. Jag har ett tjockt lager blålera ca 1½ spadtag ner. Blålera är ganska kall att ha som botten på bädden, jag har grävt bort ca ett spadtag av blåleran, sen tagit ett spett och gjort några djupa hål som jag har fyllt med grus, kanske blir dräneringen bättre. Mina bäddar är ca 50 - 60 cm djupa. Det räcker med en ca 30 - 40 cm djup säng för att få ett bra resultat.

Börja med att gräva bort det översta jordlagret, ca ett spadtag djupt, och lägg det i en hög vid sidan om bädden. Gräv bort ytterligare ett eller två spadtag jord ur sängen, spara ca 1/3 av jorden till senare. Resten av jorden kan du använda som utfyllnad, i gångarna t.ex. Nu måste du ha utfyllnad till jorden som du har tagit bort. Kompost är viktigt, har du inte kompost kan du blanda i någon bra plantjord, gärna med tillsatt kompost. Lite Algomin i jorden kan vara bra.

Jag har massor med hårda stjälkar från medicinalväxter som jag kör genom kompostkvarnen eller hackar sönder med en yxa. Stjälkar från solrosor och jordärtskockor som har torkat under vintern använder jag också. Bra att ha är hackad halm, får du inte tag på någon halm kan du använda vass, vass är lätt att bunta och hacka sönder med en vass yxa. Har du mycket vass kan du snöra buntarna hårt och såga dom i mindre bitar. Torrt gräs är också bra, har du en vildvuxen yta med gräs som har blommat på långa stjälkar brukar det vara lätt att kratta ihop det torra gräset tidigt på våren. Kratta ihop gräset i små högar, ta en grep och kasta upp gräset i luften några gånger så blir du av med eventuella frön som kan sitta kvar på stjälken.

Nu är det bara att börja blanda. Sikta komposten, enklast om du har en sikt eller brödback som du lägger ovanpå en skottkärra. Sikta i två omgångar, skaka komposten lätt i sikten första omgången, spara kompostjorden i en egen hög. Sikta det som blev över från första omgången, ta händerna till hjälp och försök finfördela det mesta igenom sikten. Dom lite grövre bitarna som inte går igenom sikten kan du lägga i botten av sängen. Har du lite torra pinnar, kvistar som du vill bli av med, bryt sönder dom lite och lägg ner dom också. Lägg ett lager gräs (eller vad du har) över det grövre materialet i botten på sängen.

Blanda komposten från andra siktningen med jorden från det andra lagret jord du grävde upp och ca 1/3 av det översta jordlagret. Fyll på med jord i sängen tillsammans med lite mer än hälften av det du har kört igenom kompostkvarnen eller hackat. Blanda också i ett par spadar med hönsgödsel.

Blanda kompostjorden från första siktningen med det översta jordlagret du grävde upp först. Det bör vara minst ca 20 % kompostjord. Lägg undan lite av blandningen så det räcker till ett tunt ytlager. Fyll på resten i sängen tillsammans med det från kompostkvarnen och/eller det du har hackat. Blanda i lite mera hönsgödsel i jorden, det behövs, inte så mycket för tomatplantorna utan för nedbrytningsprocessen av allt torrmaterial som är iblandat i jorden.

Jämna till ytan och packa den lätt med en kratta, ta jorden du har kvar och kratta ut den så du får en jämn och fin yta. Bädden borde nu vara minst 20 - 30 cm över markytan, tänk på att bädden kommer att sjunka ihop lite under sommaren. Jag har ganska lerig jord, så jag brukar blanda lite täckbark i jorden och lite kalk med tillsatt magnesium eller Algomin.

Att anlägga en sån här säng verkar krångligare än vad det är, och det här är bara ett sätt att göra en bra odlingssäng. Odlingssängen blir bättre med tiden och är ganska lätt att underhålla. Gångarna mellan sängarna blir med tiden ganska hårdpackade och skyddar ganska bra mot onödigt näringsläckage från sängen.

Kompostjorden du blandade i sängen innehåller förmodligen en massa ogräsfrön, täck bädden med odlingsväv eller genomskinlig plast. Efter några dar till en vecka så har dom flesta ogräsfröna grott under väven/plasten, ta bort täckningen och kratta bort ogräset. Plantera t.ex. spenat i sängen, du hinner få en fin skörd innan det är dags att plantera ut tomatplantorna.

 

 
 

Andra sätt att förbättra jorden för tomatodling

 
 

Hur mycket man ska förbättra jorden innan tomatplantorna ska planteras ut beror lite på tid och intresse. En del köper några plantor i trädgårdsbutiken och bara gräver ner dom någonstans i trädgården där det finns plats utan att förbättra jorden. Det är inte så bra att plantera nära t.ex. buskar eller zucchini plantor. Buskar har ofta stora rotsystem och konkurrerar lätt ut en liten tomatplanta. Zucchini plantor får stora blad som kan skugga tomatplantan och jorden runtomkring rötterna på plantan. Tomatplantor trivs bäst om dom får växa luftigt, både ovan och under jord. En förbättring av jorden för tomatplantan ger mycket tillbaka när det är dags för skörd.

Märk ut platsen där du ska odla tomaterna med pinnar, och snöre i marknivå. Gräv ett spadtag djupt och brett dike i ena kortändan av markeringen. Använd jorden som utfyllnad i resten av trädgården. Lägg först ett lager siktad kompost i ett jämnt lager över jorden, sen ett lager med finhackade/klippta torra stjälkar. Det finns säkert torra stjälkar av perenner, kryddväxter eller liknande i trädgården som du kan klippa ner. Strö sen ut ett tunt lager hönsgödsel om du har. Vänd jorden i hela bädden, börja med att vända ner jorden i diket du grävde innan och fortsätt tills hela bädden är grävd. Lägg på ett lager siktad kompost, använd en grep för att luckra upp jorden och mylla ner komposten. Sen är det bara att kratta till bädden.

Har du ingen kompost, använd plantjord blandat med lite Algomin eller nåt liknande. Är jorden lerig kan du blanda ner en säck med täckbark också, gärna med lite kalk som har tillsatt magnesium. Är jorden mycket sandig kan du pröva med att blanda ner en säck hästgödsel eller annan gödsel. Använder du hästgödsel, finfördela den gärna. Lägg den i en skottkärra med ungefär lika mycket torv/plantjord och finfördela den mellan handflatorna, precis som om du skulle göra en stor smulpaj.

Ska du plantera några enstaka plantor, gräv ett hål för varje planta som är ungefär lika stort som en 10 liters hink. Lägg lite grovt klippta stjälkar i botten och gärna lite torrt gräs. Blanda jorden med 20-30 % kompost, lite hönsgödsel och klippta stjälkar, hackad vass el liknande och fyll igen hålen med blandningen. Sprid ut jorden lite så det blir som en stor bulle med jord. När jorden har blivit varm kan du täcka jorden med ett tjockt lager gräsklipp, gärna en halvmeter brett runt plantan. Täckningen hjälper jorden att hålla en jämn fuktighet som tomaterna tycker om.

Gör du sängen på hösten kan du gräva ner färska blad av Röllika, Renfana, Vallört, klippta kryddörter som Isop mm. Klipp gärna ner rötterna från bondbönor om du har, lupinrötter går också bra. Undvik en massa blast från morötter, kålrötter, rabarber mm, gräv hellre ner det i komposten istället. Jag har gott om färska stjälkar från jordärtskockor på hösten som jag hackar och blandar ner i jorden. Passa också på att kalka om det behövs, använd gärna kalk med tillsatt magnesium.

Ett enkelt sätt att förbättra jorden är att lägga på ett ca 7 cm tjockt lager med välbrunnen kompost och mylla ner det ca 15 cm djupt med en grep. Blanda gärna i lite barkmull så får jorden lite bättre struktur. Om jorden är mycket sandig, blanda i lite mera barkmull och kalka, barkmull har lågt PH värde och kan sänka PH värdet i jorden.

 

 

Balkongodling

 

Alla har inte tillgång till en trädgård eller en odlingslott där man kan gå och påta i jorden, då är det tur att det finns balkonger. Stora som små, en del inglasade, det går att odla det mesta på en balkong. Öst eller söderläge är nog bäst för tomatodling, tidiga sorter brukar gå bra i västläge, vetter balkongen mot norr mognar visserligen tomaterna, men skörden brukar inte bli så stor.

Det finns många sätt att odla tomater på en balkong, ett enkelt sätt är att odla direkt i en säck med plantjord av bra kvalitet. Ta en 50 liters säck med plantjord och lägg den på en bit kartong eller nåt liknande så inte säcken ligger direkt på den kalla betongen. Det får plats 3 - 4 plantor i en 50 liters säck, lite beroende på vilken sort som ska odlas, tre tomatplantor är nog det vanligaste i en 50 liters säck med plantjord.

Gör tre decimeterstora kryss med en kniv på ovansidan av säcken med lika mellanrum och plantera dina förodlade tomatplantor i hålen. Perforera ovansidan på säcken lite med en grillpinne, grillgaffel eller vad du har. Problemet med att odla så här är att det är lite svårt att vattna, ge gödning mm. Det går naturligtvis att ha droppbevattning som är vanligt i hobbyväxthus. Det ser kanske inte så speciellt snyggt ut på en balkong med ett bevattningssystem uppsatt på väggen. Det är nog praktiskt om man ska åka bort på semester några veckor och inte har nån som kan vattna plantorna.

Ett annat sätt att odla i säck: Ta tre plastkrukor på 5 - 6 liter och skär bort botten på krukorna, placera krukorna på rad med lagom avstånd ovanpå säcken. Skär ut hål i plasten runt krukorna som är något större än krukorna. Ta bort plasten och blanda i lite Algomin eller Kalk i hålen, köpt plantjord har nästan alltid för lågt PH värde. Tryck ner krukorna i hålen några cm, bara så krukorna står stadigt. Fyll på med lite jord och plantera dina förodlade tomatplantor i krukorna. Eventuellt kan du skära ut 2 - 3 cm höga halvmånar efter botten på krukan och trycka ner den lite djupare i säcken. Ta två mindre plastflaskor och skär bort botten på dom, skär två ca 2 cm stora kryss i plasten mellan krukorna, tryck ner flaskorna så dom står stadigt.

Krukorna gör att plantan står lite stadigare och får lite mer jord att växa i. Vattna direkt i krukorna med rent vatten och ge svag näringslösning genom flasktrattarna mellan krukorna. Plantorna behöver bindas upp med snöre, sätt gärna i en kort bambupinne i krukan och bind upp plantan löst mot pinnen så blir den lite stadigare. Fäst snöret i pinnen och linda det löst runt plantan, sätt i skruvar/hakar i väggen/taket på balkongen som du kan knyta fast snöret i. Använd inte för tunt snöre som kan skära in i stammen, plantan kan bli ganska tung. Linda snöret runt stammen som en spiral vartefter den växer. När plantan har blivit lite större och tomaterna börjar utvecklas så kan du behöva lätta lite på snöret så det inte växer in i stammen.

Odlar du busktomater så kan du sätta i fyra stycken bambupinnar i krukan på lika avstånd efter kanten på krukan. Sätt ner pinnarna med en svag lutning utåt så sitter dom lite stadigare. Linda tjockt snöre eller kraftig ståltråd runt pinnarna, ca 5 - 7 cm avstånd på höjden så att det liknar en trattformad bur, ca 40 - 80 cm hög lite beroende på vilken sort du odlar. Tomaterna på en busktomat mognar ofta nästan alla på en gång under några veckor, till skillnad från högväxta sorter som har längre skördetid. Odlar du busktomater i "bur" så blir skörden ofta något högre än om plantorna skulle få hänga fritt. Plantorna blir ganska tunga med tomater, och växer plantan fritt är det lätt att någon stam bryts.

Det är oftast inget problem för plantan som växer vidare, det är skadan i stammen som det kan bli problem med. Värst är det i månadsskiftet juli augusti när luften är full av mögelsporer. Är det regnigt och fuktigt i luften så kan det hända att såret blir angripet av någon sjukdom. Det är kanske vanligare vid frilandsodling, på en balkong har plantan oftast tak över sig som skyddar mot regn. Vanligare är nog att man försöker böja tillbaka stammen som har brutits och ge stöd med en pinne, då går stammen för det mesta rakt av.

Om stammen går av: har tomaterna börjat få färg så kan du hänga upp stammen i delvis skugga och låta tomaterna eftermogna på kvisten. Häng inte stammen i direkt solsken då torkar stammen för fort, i delvis skugga så lever stammen lite längre. Är tomaterna fortfarande gröna, ta stammen försiktigt och nyp av några av dom nedre bladen och stoppa ner stammen i en kruka med blom/plantjord. Blanda gärna i 10 - 15 % sjösand i jorden, bind upp stammen mot en pinne och ställ krukan i skuggan, vattna då och då med lite rent vatten utan gödning. När det börjar titta fram rötter i botten på krukan så kan du ställa tillbaka plantan i solen. En del stoppar ner stammen i en burk med vatten tills det börjar komma nya rötter, risken finns att det börjar växa alger på stammen som lätt kan börja ruttna om den får stå för länge i vatten.

Många väljer att odla i krukor, hinkar mm på balkongen, dom tar mindre plats och är lätta att flytta. Vilken storlek på krukan som behövs finns det många delade meningar om. Större krukor än 10 - 12 liter är ganska onödigt om du inte ska odla flera plantor i samma kruka. Mindre krukor brukar också gå bra att odla i, men då måste man oftast vattna flera gånger om dan när det är som varmast. Det finns säkert roligare saker att göra, än att springa och vattna tomatplantorna hela tiden.

Tomatplantorna vill ha ganska jämn fuktighet i jorden, speciellt när tomaterna börjar mogna. Tomaterna kan spricka om man vattnar för mycket eller för lite. Om du har glömt att vattna på några dar och jorden har blivit snustorr, vattna inte för mycket. Det är oftast bättre att vattna lite flera gånger än att dränka jorden med vatten. Den vanligaste orsaken till att tomaterna spricker sönder är för mycket vatten efter torka.

Plastkrukor är nog bäst att odla i, jorden torkar inte ut så fort i dom. Problemet är att dom inte väger speciellt mycket, dom kan lätt välta om det blåser mycket. Odlar du i lerkrukor, ställ dom i en ytterkruka så dunstar inte vattnet så fort. Har du några tioliters plasthinkar eller gamla murarhinkar är dom perfekta att odla i. Murarhinkar är något lägre och vidare än en vanlig plasthink och står lite stadigare på marken, och dom är hållbarare än plasthinkar och krukor. Byggvaruhus brukar sälja murarhinkar till ett bra pris som är betydligt lägre än blomkrukor i samma storlek.

Odlar du i hink behöver du ett dräneringslager i botten på krukan. Använd gärna småsten så blir hinken lite tyngre och står stadigare. Lägg ett lager på ca 4 - 5 cm, täck med något så inte jorden åker ner mellan stenarna, Jag brukar använda torrt gräs som täckning. Det fungerar bra och plantorna verkar trivas med det. Använder du odlingsväv som täckning, vik den helst dubbelt, dom brukar gå sönder lätt. Fyll på med jord och plantera tomatplantan så att ca 1 dm av stammen kommer under jord. Fyll helst inte krukan ända upp till kanten med jord, det kan bli lite svårt att vattna utan att vattnet rinner över kanten. Om du ska odla med pinne som stöd, sätt i den redan nu så är risken inte så stor att rötterna skadas. Vattna måttligt utan gödning tills rötterna har växt till sig efter omplanteringen.

Använd jord av bra kvalitet, gärna med små lecakulor i så blir jorden lite luftigare. Blanda i 20 - 30 % kompostjord om du har tillgång till det, och gärna lite lera. Har du ingen kompost, blanda lite Algomin i jorden, helst den vanliga sorten i pulverform. Täck gärna jorden med ett lager gräsklipp, det finns säkert någon gräsmatta i närheten där man kan hämta lite gräs. Lägg inte gräsklipp eller annan täckning direkt mot stammen på tomatplantan. Lämna någon cm fritt runt stammen så den står luftigt.

En tomatplanta som odlas i kruka kräver bra med gödning för att utvecklas bra. Grundgödsla gärna med lite hönsgödsel om du har, ca en näve hönsgödsel är lagom till en 12 liters murarhink. Tomatplantan vill ha lite extra kväve i början av tillväxten, när alla blad bildas och plantan börjar växa på höjden. När frukterna börjar bildas vill plantan ha mer fosfor och kalium, om plantan får för mycket kväve så kan den bli mer känslig mot sjukdomar och fruktsättningen kan påverkas. Skörden blir lite högre med lite extra kväve, men tomaterna brukar bli lite vattniga och smaken blir oftast sämre.

Det finns färdiga blandningar tomatgödsel med en bra sammansättning av dom mineraler och näringsämnen som tomatplantan behöver. Det brukar vara en blandning av både organiskt och oorganiskt material som ska blandas i jorden innan planteringen. Blanda inte i för mycket hönsgödsel om du använder någon av dom färdiga gödselblandningarna som finns. Dom innehåller ofta lättlösligt och snabbverkande kväve, som t.ex. urea. Det kan bli lite för mycket kväve för rötterna som lätt kan brännas.

Använd helst inte vanligt flytande blomstergödsel för att göda tomatplantorna, det är lätt hänt att ge tomatplantan en skvätt samtidigt som blommorna på balkongen vattnas. Blomstergödsel är för det mesta sammansatt för att ge blomplantor en rikligare blomning och bladen en bättre och mörkare färg. Gör gärna ett test med ett par tomatplantor av samma sort, ge ena plantan blomstergödsel och den andra t.ex. Bio Bact eller nåt liknande, och jämför sen resultatet.

Jag har inte min trädgård precis utanför dörren, så jag brukar alltid ha några tomatplantor ute på balkongen. När det är matdags kan man servera nyskördade solvarma tomater som är så färska att dom nästan sprattlar på tallriken. När jag odlar i vanliga plastkrukor så brukar jag i botten på krukan lägga ett lager med torrt gräs. Helst från gräs som har blommat, så det finns lite stjälkar med. Jag vet inte vad gräset gör för nytta, men plantorna verkar trivas med det.

Jorden som jag använder brukar oftast bli planteringsjord, helst en sort med lite bark och lera inblandad i jorden. Sen tillsätter jag lite Algomin, kompost och ungefär en näve hönsgödsel per tio liter jord. Använder jag blomjord brukar jag tillsätta lite Algomin eller kalk och lite hönsgödsel. Blomjord brukar vara av lite bättre kvalitet än planteringsjord och har ofta kompost som är tillsatt och små lecakulor som gör jorden lite luftigare.

Plantera tomatplantan så pass djupt att jorden står strax under det första bladparet, nyp bort hjärtbladen först, om dom sitter kvar. Plantera helst inte djupare om du har en sort som ska tjuvas. Det brukar växa fram nya grenar från bladvecken under jord som rotar sig ganska snabbt. När dom sen tjuvas kan det hända att plantan blir infekterad i sårytan som blir när grenarna klipps av. Om jorden hålls torr några dar så sårytan hinner torka så brukar det inte vara några större problem om jorden är frisk. Om du ska plantera plantan så djupt att ett eller flera bladpar kommer under jord, nyp av bladen så nära stammen som möjligt. Helst någon dag innan planteringen så det hinner läka. Bitar av bladstjälken som är kvar vid planteringen ruttnar lätt, och har du otur så kan det sprida sig in i stammen på plantan. Risken är störst vid svalt och fuktigt väder.

Fyll krukan med jord så det finns några cm kvar upp till kanten, då har du plats för någon form av jordtäckning som gräsklipp t.ex. Jag har tillgång till ganska mycket gullris som jag brukar klippa/hacka i småbitar. Jag brukar lägga på ett ca 2 cm tjockt lager av hacket, sen myllar jag ner det lite i det översta jordlagret. Jordytan håller sig ganska lucker och blir inte så hård som den brukar bli utan täckning. Jorden blir lite luftigare och torkar inte ut så fort.

Många tycker det ser "skräpigt" ut med någon form av jordtäckning och planterar blommor i framkanten på krukan. Tomatplantan vill ha luftigt och torrt runt nedre delen av stammen för att trivas bra och inte drabbas av några sjukdomar. Planterar du blommor framför plantan så skuggar den jorden och konkurrerar om näringen i krukan. Det kan hämma tillväxten och fruktsättningen för tomatplantan om det är starkväxande blommor, och skörden kan bli sämre.

Om du tycker det ser lite tomt ut i krukan, och inte vill använda gräsklipp eller nåt liknande som täckning för jorden, så finns det mycket annat att täcka med. Marmorkross eller tegelkross kan vara ett bra alternativ. Marmorkross ser fint ut och reflekterar ljuset bra. Undvik helst att dekorera krukan med snäckor, fåglar verkar ha en mycket bra syn och gör gärna ett besök i krukan om det ligger snäckor där.

Om du har en kruka som du tycker är för stor för en ensam tomatplanta, prova att plantera två plantor. Två tomatplantor samsas bättre än tomat och blommor som har olika behov av näringsämnen. Blomstergödsel har en hög kvävehalt i förhållande till fosfor och kaliuminnehåll. Tomatplantan ska blomma och sen sätta frukt till skillnad från en blomsterplanta som helst ska blomma hela säsongen.

Vilka sorter kan man odla på en balkong? Det går att odla dom flesta sorter på balkongen, man ska kanske undvika att odla sorter som blir 2½ meter och högre, om inte balkongen är inglasad. Dom blir ganska tunga med tomater och blåser lätt omkull. Jag odlar helst potatisbladiga sorter på balkongen, dom är lite taniga i växtsättet med lite blad och behöver inte så stora krukor för att ge en bra skörd. Några plantor med små tomater som man kan gå och äta direkt från plantan brukar också få plats. Det brukar bli Gold Nugget och någon form av grape tomat.

Många väljer lågväxande sorter som går att odla i små krukor, som t.ex Tiny Tim, Red Robin eller Micro Tom som ska vara världens minsta tomatplanta, utvecklad av UOF. Lågväxta kompakta plantor är dekorativa med många små tomater. Viktmässigt ger plantorna ingen större skörd och oftast är smaken inget speciell, ungefär som tomaterna i mataffären. Det finns många sorter som är framtagna för att odla i kruka på balkong/altan men botaniserar man lite bland fröpåsarna i trädgårdsbutiken så är utbudet inte speciellt stort.

 

 

Utplantering

 

Jag brukar börja plantera ut mina tomatplantor i slutet av första veckan av juni om vädret är bra. Det viktigaste för tomater på friland är jorden. En humusrik luftig jord som håller fukten bra är något som tomatplantorna tycker om. Bra gener hos sorterna är också viktigt. En sort som odlas på friland år efter år acklimatiserar sig och får bättre motståndskraft mot sjukdomar.

Det kliar i mångas fingrar när det blir lite varmt ute och helst ska det mesta ner i jorden så snabbt som möjligt. Även om det är varmt på dagarna så är nätterna fortfarande kalla och jorden har inte hunnit bli uppvärmd ordentligt. Jag odlar i Zon 3 och här brukar det vara vanligt med en frostknäpp runt första veckan av juni.

Tomater som planteras ut för tidigt i kall jord stannar för det mesta upp i tillväxten. Värst är det med plantor som har ränt, om dom planteras djupt som en del gör. En planta som planteras någon vecka senare när jorden har blivit varmare kommer oftast igång att växa tidigare än plantan som planterades ut tidigare. I Tyskland t.ex. brukar tomatplantorna planteras ut i mitten av Maj. Det kanske är bättre att plantera om plantan i en lite större kruka med näringsrik jord så rötterna växer till sig lite mer innan utplanteringen. Varför inte bygga ett litet enkelt drivhus? Det händer mycket med en tomatplanta på en vecka i ett litet drivhus.

Det behöver inte vara speciellt svårt eller dyrt att bygga ett litet drivhus, allt du behöver är lite byggplast, en häftapparat och någon form av stomme som du kan klä in i plast. Enklast är om du har ett litet lekhus/tält för barn, dom finns i alla möjliga former och det brukar vara en stomme av plaströr som ska täckas med tyg, och snören som håller huset på plats så det inte blåser bort.

Byggvaruhus brukar sälja smala träreglar till ett billigt pris. Det behöver inte vara tjockare reglar än några cm för att få ett stadigt drivhus. Det kan bli ganska varmt i ett litet drivhus så gör det inte för litet, försök att ha en höjd på minst 1½ meter. För att få huset stadig är det bara att slå ner hörnstolparna 20 - 30 cm i jorden så blåser det inte omkull. Gör taket med en svag lutning mot söder så kommer ljuset in bättre, och du slipper att vatten samlas på taket vid regn. Är du snickarkunnig är det lätt att göra en dörr med gångjärn och en liten hasp att låsa med. Har du inte tid med det, täck hela huset med plast och fäst det med en häftapparat. Skär ut en öppning i plasten, skär till en plastbit som är lite större än öppningen och lite längre, fäst den på ovansidan av öppningen och gärna en bit ner på sidorna. För att slippa ha en fladdrande öppning kan du fästa en bräda längst ner som tyngd, eller lägga på ett par stenar eller nåt som håller plasten på plats.

Lufta huset under dagen så det inte blir för varmt, om nätterna är kalla, ställ in en hink med vatten, det höjer temperaturen något. Ställ helst inte krukorna direkt på marken, då växer rötterna ner i jorden under krukan. Ställ dom i en brödback, på plast eller nåt så rötterna växer till sig i krukan.

Jag brukar grundgödsla jorden med lite hönsgödsel en vecka eller några dar innan jag planterar ut mina tomatplantor. Den mesta jordbearbetningen gör jag på hösten eller tidigt på våren så fort det går att gräva i jorden. När man gräver i jorden har ingen större betydelse, många blandar ihop jordbruk och hobbyodling, som hobbyodlare har man helt andra möjligheter att bearbeta jorden än kommersiella odlare som odlar på stora ytor. Är jorden lerig så är det bäst att göra i ordning den på en gång. Lämnar man nygrävd lerjord i solen så den torkar, blir den stenhård och ganska svår att bearbeta. Många "experter" hävdar att jorden är förstörd för resten av sommaren, och inte går att odla i för att jorden inte kan hålla kvar fukten, den är för grovkornig osv.

Om det händer, slå sönder lerkokorna så mycket det går och blanda i kompost eller vad du har till jordförbättring, vattna jorden och täck den med ett tjockt lager torrt/färskt gräs. Låt det ligga några dar och vattna ett par gånger under tiden. Ta bort gräset och finfördela jorden med en kratta, är det många klumpar kvar, använd händerna och fördela jorden mellan handflatorna. Har du lite stora ytor eller tycker det är jobbigt att bearbeta jorden för hand, låna/hyr en jordfräs och ytfräs jorden.

Jag odlar dom flesta plantorna på drill, jag luftar och kupar jorden och efter några dar i solen så börjar det bli riktigt varmt i jorden. Då är det dags att börja plantera ut plantorna. Jag planterar helst ut mina tomatplantor på kvällen, då har dom natten på sig att sakta vänja sig vid sin nya växtplats. Det är lite tufft för plantorna att bli planterade mitt på dagen i gassande sol. Plantorna ska helst vara avhärdade och vana vid solen innan dom planteras ut, annars måste dom skyddas med fiberduk efter planteringen och sakta vänja sig vid solen, ta bort duken framåt kvällen och sätt tillbaka den igen på morgonen. När bladen börjar bli lite mörkare i färgen och fotosyntesen har kommit igång så kan man ta bort duken helt, helst en mulen eller regnig dag.

Innan jag planterar ut mina tomatplantor brukar jag putsa bort några av dom nedre bladen, sen planterar jag dom så stammen kommer ca 10 cm under jord. Jag gräver en grop som är lite större än krukan och ca 10 - 15 cm djupare, sen stoppar jag ner handen och känner om det är tillräckligt varmt. Jag planterar mest på kvällen, och stoppar man ner handen i ett nygrävt hål så känner man att värmen liksom stiger från hålet. Sen planterar jag tomatplantan som först har stått i en hink med vatten, så jordklumpen är ordentligt genomfuktad. Jag fyller halva hålet med jord som jag packar lätt så rötterna har bra kontakt med jorden, sen vattnar jag lite och fyller på resten av hålet med jord som jag packar lätt. Jag brukar vänta några dar innan jag vattnar plantan, så jorden hinner sätta sig lite och inte blir för hård i ytan.

 

 

 

Placering

 
 

Dom råd som brukas ge om odling utomhus i Sverige är att tomater bara går att odla på en mycket varm och vindskyddad plats, och då helst i en överdimensionerad svart plastkruka. Om du planterar i en stor kruka, välj en sort som trivs i kruka. En busktomat t.ex som på friland håller sig låg och kompakt får helt andra egenskaper i en stor kruka. Istället för att hålla sig kompakt så brukar det bli en stor spretig buske som kan vara lite krånglig att stödja.

Många väljer att plantera tomater intill en husvägg, det kan vara en bra plats. Väggen avger värme under natten så dygnstemperaturen blir jämnare, odlingssäsongen blir något längre då det ofta räcker med ett enkelt skydd för att skydda plantorna mot lätt frost på hösten. Att odla mot en husvägg kan också vara en av dom sämre platserna att odla tomater på. Jordlagret är ofta tunt och av samma kvalitet som det som ligger under gräsmattan, dräneringen runt huset brukar vara bra så jorden är för det mesta väldigt torr. Taket och stuprännan skyddar bra mot regn, men plantan får inte speciellt mycket vatten när det regnar. En del löser problemet genom att dra en slang från vattentunnan som står under stuprännan och koppla den till en droppslang. Ett enkelt sätt kan vara att koppla på en timer direkt på vattenkranen så den vattnar plantorna t.ex. på morgonen.

Jag odlar mina tomatplantor helt öppet, det enda skydd som jag har är en lång rad med jordärtskockor ca 15 meter från plantorna som bryter vinden. Jag använder ingen form av täckning för tomaterna som ska skydda dom för väder och vind. Plantorna står ganska tätt, ca 30 cm mellan varje planta i en rad. Det är viktigt att tjuva plantorna ordentligt så det är luftigt mellan plantorna. Jag binder upp plantorna mot 180 - 300 cm höga stadiga pinnar, oftast räcker det med två meter höga pinnar. Binds inte plantan upp ordentligt så kan den braka ihop av tyngden från tomaterna.

Låga busktomater planterar jag ofta lite tätare så dom stödjer varandra lite. I en rad på ca fyra meter har jag ca 20 plantor. På varje sida om raden slår jag ner meterhöga tjocka pinnar med ca 70 cm mellanrum som jag fäster snöre i och drar det runt om plantorna på utsidan som stöd. Vartefter plantorna växer så drar jag ett nytt varv runt plantorna med snöret, det brukar bli ca 10 - 15 cm avstånd mellan varven. Skörden av mogna tomater blir högre om plantorna får lite stöd.

När jag planterar i jord som inte är djupgrävd utan bara har ett lager kompost nedmyllat i ytlagret, så planterar jag plantorna med ett mellanrum som är ca 5 cm längre än bladen på plantan. I botten på planteringsgropen som är något större än krukan blandar jag i lite plantjord eller kompost med lite hönsgödsel tillsatt. Sen varvar jag med jord och lite plantjord, översta lagret brukar för det mesta bli lite kompost.

Det är inte alltid så lätt att förodla bra plantor för utplantering, ofta så har det kliat i fingrarna och man har sått alldeles för tidigt. Vanligast är nog att plantorna har fått stått för länge inomhus i för hög värme och blivit lite långa och rangliga. Har man varit lite dålig på att plantera om och ge gödning är det lätt att bladen börjar gulna när plantan har förbrukat det mesta av näringen i krukan. En sån planta är inte den bästa att plantera ut på friland om man vill ha en bra skörd av tomater. Är plantan förtidigt sådd har den förmodligen redan börjat producera frukt. Det finns många olika råd om hur man ska plantera en sån planta, en del gräver ner plantan så stammen kommer 30 - 40 cm under jord. Det kan gå bra om jorden är luftig och djupgrävd annars är det inte att rekommendera. Jorden är ganska kall djupt ner i jorden och blir det en regnig sommar så kan det bli ganska fuktigt i botten av planteringshålet om dräneringen inte är den bästa. Risken är då stor att plantan kan drabbas av någon sjukdom. Om en planta som är hög med smal stadig stam som har börjat bli lite vedartad blir planterad djupt så brukar den bara rota sig vid bladfästet. En del planterar plantan liggande, det vanligaste problemet med det utom att plantan tar stor plats är att det växer upp en ny stam vid varje bladnod. Nyper man inte av alla grenar utom själva toppen så blir det en jättebuske som inte ger speciellt många mogna tomater. Vill man ha många gröna tomater för inläggning eller marmelad så kan det kanske vara ett bra sätt att plantera en lång och ranglig planta på. Om plantan har börjat producera frukt när den blir utplanterad så går mycket av kraften i plantan till att producera tomater. Om karten nyps bort så växer rotsystemet till sig fortare och tillväxten blir bättre.

Om jag har en lång och ranglig planta så brukar jag inte sätta ut den som den är. Jag tar fram sekatören eller vassa kniven. Först så klipper jag av plantan strax ovanför det andra eller tredje bladet, sen klipper jag av stammen strax under det fjärde bladet från toppen och kastar mittendelen. Har man bara några enstaka plantor så kan man ta sticklingar av mittdelen också. Delen som är kvar i krukan ställer jag bara ut igen, efter några dagar så har de brutit fram nya kraftiga stammar i bladvecken. Jag sparar den översta eller den kraftigaste stammen och nyper bort alla andra, så det blir en stam som växer vidare, sen är det bara att plantera ut den och odla den som vanligt. Toppdelen som jag har klippt av under fjärde bladet stoppar jag i jord så den rotar sig. Först klipper jag av bladet längst ner och bladet ovanför klipper jag av på hälften som jag senare tar bort när det är dags för utplantering. Sen tar jag ett mjölkpaket som jag skär av toppen på och fyller med blomjord (inte såjord) och stoppar ner toppen ca 1 dm djupt och vattnar lite försiktigt. Om plantan står varmt med tillskottsbelysning så tar det ca 3 - 4 dar innan det bildas nya rötter. Står plantan ljust och varmt (ställ inte plantan i direkt sol) inne i rummet kan det ta upp till en vecka innan rötterna kommer igång att växa ordentligt. Sen planterar jag så stammen kommer ca 1 dm under jord. Nu kommer den första tomatklasen 1 - 2 dm från jordytan istället för över en meter högt.

 

 

Skötsel

 

 
 

När tomatplantorna är planterade så lägger jag på ett tunt lager med hackade/flisade torra stjälkar, mest från jordärtskockor och gullris. När jorden har blivit varm så lägger jag på gräsklipp i omgångar. Jag brukar inte lägga på ett tjockt lager direkt utan bygger upp ett tjockt lager med gräsklipp under hela säsongen. Lägger man på ett för tjockt lager från början och det är lite regnigt så brukar täckningen bli lite smetig och lukta ganska illa. När det sen torkar så sitter gräsklippet ihop i stora sjok, fåglar kommer på ganska snabbt att det finns bra med mask under täckningen. En koltrast t.ex. som letar efter mask kan riva upp det mesta av täckningen på ganska kort tid, och hittar den bra med mat så kommer den tillbaka ofta. Lägger man på lite tunnare lager i omgångar så krafsar fåglarna bara runt i täckningen och det mesta ligger kvar.

På mina djupgrävda bäddar tycker jag att det räcker bra med ett tunt lager hackade stjälkar och gräsklipp som täckning för att få en bra ytstruktur på jorden. Jordytan håller sig fluffig och släpper igenom vatten och syre bra. På odlingsytor som inte är djupgrävda så lägger jag på ett tjockt lager torrt gräs, hackad vass eller liknande som täckning. Grovhackad halm skulle nog vara det bästa, men där jag bor är det svårt att få tag i halm i mindre portioner. Halmen är oftast packad i stora rullar som knappast går in i en vanlig personbil. Utan marktäckning så kan jordytan bli ganska hård efter regn och vattning. Mellan raderna av morötter är det lätt att luckra jorden efter regn, tomatplantor har ett lite vidare rotsystem med ganska många ytliga rötter som skadas vid luckring.

 

 
 

Gödning

 
 

Det finns många goda råd om olika gödningsmedel som ska vara bra, allt från olika kemikalier till utspätt te. Ett gödningsmedel som är bra till kålväxter behöver inte vara bra till morötter. Till tomater rekommenderas ofta gödselvatten av höns eller hästgödsel, nässelvatten som är jäst eller kokt som te och urin som är utspädd som saft ungefär. Urin är rent och bakteriefritt om man inte har någon infektion eller äter någon form av medicin som delvis går ut i urinen. Urin är ett bra gödningsmedel för bladväxter som spenat, sallad, en del kålväxter och för andra kvävekrävande växter med mycket grönmassa. Till tomater är urin lite för ensidigt som ensamt gödselmedel och gör att plantan producerar mer grönmassa än normalt. En del tävlingsodlare använder ofta urin som hemligt gödselmedel till sina bär och grönsaker. Övergödda krusbär som nästan är lika stora som små plommon kan man nog vinna priser med, men bären blir totalt oätliga. Urin innehåller ca 7 % urea (urinämne) som är ett lättlösligt snabbverkande kväve som lätt tas upp av växter. Försäljningsnamnet på urea är carbamide eller på svenska, karbamid. Karbamid används ofta i olika hudkrämer och även i tuggummi mm. Urea är en vanlig ingrediens i flytande gödselmedel tillsammans med andra kvävesalter.

Olika växter binder eller producerar olika näringsämnen som efter jäsning ger utmärkt gödning till tomatplantorna. Vanligast är nog nässelvatten, nässlor innehåller många mineralsalter som är bra, men lite för mycket kväve för tomatplantor. I blandningar med andra växter så är nässlor ett bra tillskott.

Dom växter som jag använder mig mest av till gödselmedel är, Vallört (symphytum officinale), Nässlor (urtica dioica), Renfana (tanacetum vulgare), Rölleka (achillea millefolium) och Åkerfräken (equisetum arvense).

Jag har testat en massa olika blandningar av växter, jag grovhackar växterna och låter dom sen jäsa ca 2 veckor i en hink med vatten. Den blandning som har gett bäst resultat hittills är en blandning av, 1 del nässlor, 2 delar renfana och ca ½ del rölleka. I den första satsen jag sätter så brukar jag blanda i en näve hönsgödsel så kommer jäsningen igång fortare. Efter ca 2 veckor har det jäst ganska klart, då silar jag av det och använder växtdelarna som är kvar till täckning under min vintersquash och zucchini. Sen sätter jag en ny sats på jäsning med lite av det som jag silade av tidigare.

Vallörten jäser jag för sig i en egen hink med en liten bunt åkerfräken (dom gröna sommarstjälkarna). Åkerfräken innehåller mycket kisel och för att få ut det måste stjälkarna jäsa tills dom är upplösta. Vanligast är nog att man kokar åkerfräken i 20 - 30 min för att få kiselsyran att fälla ut i vattnet. Vallörten löses upp ganska snabbt under jäsningen och jag fyller på med mera blad och vatten vartefter jag använder det.

Nässlor, rölleka och åkerfräken är vanliga ogräs och borde inte vara speciellt svåra att hitta. Renfana och vallört odlas i många trädgårdar och är även vildväxande. Båda är lätta att fröså om man inte skulle hitta några att skörda. Renfana förökar sig väldigt lätt genom frö och kan bli till ogräs om man inte är lite försiktig med blommorna när dom har gått i frö.

Odlar du i växthus eller i kruka på balkongen så fungerar en blandning av 2 delar nässlor, 1 del renfana och en ½ del rölleka bättre. Problemet med att jäsa växter är att det stinker, varje gång man rör om i hinken så luktar det som en stor gödselstack. Silar man av vätskan och låter det stå några veckor och mogna, så luktar det ungefär som bio-bact.

Det är kanske inte så lämpligt att ha en stinkande hink med växter på jäsning om man odlar på balkongen. Då är det bättre att koka växterna istället, då blir nog grannarna gladare. Ta en stor rostfri kastrull, klipp ner växterna och fyll kastrullen till ca 5 cm från kanten och fyll på med kallt vatten, ungefär lite mer än halva kastrullen. Koka upp och låt det småkoka några minuter, dra av kastrullen från plattan och sätt på ett lock. Låt det stå och dra några timmar, sila av. Ställ avkoket svalt om du gör en stor sats så det inte börjar jäsa. Hur mycket gödning tomatplantan behöver beror lite på sort, storlek på krukan, grundgödsling … Börja med att blanda ut lite av avkoket med vatten så det ser ut som svagt te, och använd det varje gång du vattnar. Om bladen blir lite större än normalt och mörkt gröna så är blandningen lite för stark, och behövs spädas ut med lite mer vatten.

När jag använder gödningen på friland så blandar jag ut den ca 3 gånger. Först vattnar jag plantorna ordentligt, sen ger jag dom gödselvattnet. Jag brukar ge plantorna en gödselgiva ungefär var 10 - 14 dag, lite beroende på vädret. Regnar det mycket så behöver plantorna mera kalium, en bra källa till det kan vara träaska som strös ut mellan tomatraderna. Tomatplantorna verkar kunna stå emot sjukdomar bättre om dom får ett kaliumtillskott om det är en mycket regnig sommar. Det är viktigt att använda aska från rent trä som inte är behandlat på något sätt. Bästa askan får man från ek, men vanligare är nog att använda aska från björk och liknande. Hur länge man ska ge gödning till plantorna är upp till odlaren. Jag brukar ge gödning tills tomaterna på andra klasen börjar visa färg, sen får dom inget mer. I växthus brukar man ofta ge gödning hela säsongen. I växthus växer plantorna mer och säsongen är längre än vid odling på friland, och plantorna kräver mer näring för att utvecklas bra.

Det jästa gödselvattnet verkar långsamt och jorden bör vara grundgödslad med höns, stallgödsel eller liknande som är tillgänglig för plantorna direkt. Om jorden är dåligt grundgödslad, lös upp några stora nävar hönsgödsel i en hink med vatten och vattna plantorna med det. Akta så inte något av det upplösta gödslet kommer på bladen vid vattningen, det bränner lätt.

Istället för att svära över ogräset som många gör, så borde fler se det som en tillgång. Många av dom ettåriga ogräsen kan och har länge använts som näringsrika grönsaker. Vill man inte äta upp ogräset så är det ett bra tillskott till jorden, det bryts ner snabbt och hjälper till att höja mullhalten lite om det vänds ner i jorden.

 
 

Vindskydd

 
 

Tomatplantor behöver någon form av vindskydd om dom odlas på en lite blåsig plats. En bra plats är inte intill stora buskar, bakom stora plantor... Morgonsolen är viktig så att jorden värms upp snabbt. Har man höga täta blommor (typ höstaster), buskar framför plantorna så bör dom vara minst 1 ½ - 2 meter ifrån tomatplantorna för att inte skugga. Det är bättre med ett glest vindskydd som bryter vinden än t.ex ett tätt plank som kan ge motsatt effekt. Det bildas lätt turbulens om vindskyddet är för tätt och högt. För mig fungerar det bra med jordärtskockor som vindskydd. Jag har två långa rader som är planterade med ca 20 meters mellanrum, en rad mot öst och en rad mot norr. Tomaterna är planterade ca 10 - 15 meter ifrån raderna av jordärtskockorna.

Annat som kan hjälpa till att skydda lite mot vinden; en rad med höga ärtor som klättrar mot ett hönsnät, några rader med majs, en rad med solrosor mm. Plantorna ska helst stå helt öppet mot söder så dom får mycket sol på sig. En del tidiga och köldtåliga sorter från t.ex Sibirien, Kanada och Alaska trivs inte alltför bra i vindskyddat söderläge. Dom sorterna utvecklas bättre om dom står i lätt vind med delvis skugga när det är som varmast. Odlas dom på friland i zon 4 och högre ska plantorna stå så ljust som möjligt.

 
 

 

Vattning

 
 
 

 

Sjukdomar

 

Om man skulle lista alla sjukdomar som tomater kan råka ut för så skulle nog många tveka att odla tomater. Här är några länkar till några sidor där man kan se lite bilder på dom vanligaste tomatsjukdomarna.

 
     
 

Tomatproblem

 
 

Blad och Stjälkar

 
 

Tomater

 

 

Spara eget frö

Spara eget frö från tomater är hur lätt som helst kan man läsa i olika trädgårdstidningar böcker, och på en del hemsidor. Ofta så rekommenderas odlare som vill börja spara eget grönsaksfrö att börja med tomater eftersom det är så enkelt. Det här stämmer så länge man odlar busktomater och dom sorter som brukar finnas i växtbutikerna. Men nöjer man sig inte med det utan vill spara frö från det stora utbudet av gamla tomatsorter kan det bli lite svårare. Odlas potatisbladiga, en del vilda och äldre öppenpollinerade sorter tillsammans så blir det lite svårare att få sortrena frön. Hur gör man, vad ska man tänka på, när ska man skörda tomaterna osv. Nyare sorter (med nyare sorter menar jag busktomater och många av dom renodlade tomatsorter som är framtagna efter 50-talet) har ofta stängda blommor och befruktningsmässigt är dom helt perfekta. Ståndare och pistill är inneslutna i blomman och pollineringen sker innan själva blomman öppnar sig.

 
Bilder säger ofta mer en tusen ord har jag hört. För att förstå lite mer om öppenpollinerade och inte öppenpollinerade sorter har jag lagt in några klickbara bilder så man kan titta lite närmare på blommorna.
 
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10
         
         

 

Urval och Selektion

 
 

 

Fermentering

 
 

 

Förvaring av frö

 
 

 

Eftermognad och förvaring av tomater